Forgiftet innenfra

Det kommer mye interessante tanker fra forskning på tarmflora og sykdommer. Det er interessant å se på helse og sykdommer fra mange perspektiv.
Det snakkes mye om stress og psyko-somatikk. Jeg ønsker å få frem et annet perspektiv, og det er somato-psykisk. Maten vi spiser påvirker ikke bare kroppen, men også psyken, hvordan skulle det kunne være noe annet når psyke og kropp er et?
Jeg leste et innlegg i forskning.no . Et utklipp fra innlegget:

"Ideen om autointoksikasjon – altså en forgiftning fra innholdet i tarmen – er slett ikke ny. Den er faktisk så gammel at den har vandret langt ute i vanryets utmarker i nesten hundre år.

Men nå står den altså nok en gang ved døra, ledsaget av tre norske tarmforskere.

I de siste åra har det nemlig dukket opp stadig flere forskningsresultater som antyder at tarmfloraen kan ha mye å si for helsa vår.

Våre millioner av tarmbakterier mistenkes ikke bare for å spille sentrale roller i tarmplager som tarmkreft, irritabel tarm (IBS) og inflammatorisk tarmsykdom (Crohns sykdom og ulcerøs colitt). Forskere mener vi også kan finne årsaker til lidelser som fedme og autisme blant beboerne i tarmen.

Kanskje har de også en finger med i spillet i fibromyalgi og kronisk tretthetssyndrom, mener Jørgen Valeur, Arnold Berstad og Tore Midtvedt, som nylig skrev om ideen i Tidsskriftet for Den norske legeforening.

Men dette dreier seg ikke nødvendigvis om invasjoner av slemme bakterier som vi må knekke med antibiotika. Det kan snarere være omvendt.

Vårt samliv med bakterier og en rekke andre faktorer kan forstyrre et fint innstilt økosystem av mikroskopiske samarbeidspartnere. Det kan være disse forstyrrelsene som gjør oss syke.

Forgiftet av tarmen

- Dette er vyer, mer enn fakta, sier seniorforsker Arnold Berstad ved Unger-Vetlesens institutt ved Lovisenberg Diakonale Sykehus.

Han forteller at det er kjent at bakteriene i tarmen kan produsere eller stimulere produksjonen av bioaktive stoffer – altså substanser som kan påvirke kroppen. I noen tilfeller kan slike bioaktive stoffer virke som en slags gift.

- Jeg tror lidelsene kan skyldes at disse bakterieproduserte stoffer av en eller annen grunn kommer over i blodet.

Stadig flere resultater kobler ulike lidelser, som fibromyalgi og IBS, til en kronisk, lavgradig betennelsesreaksjon i kroppen. Berstad tror nettopp stoffer fra tarmen vil kunne forårsake en slik betennelse.

Hvorfor de slipper inn i kroppen er et annet spørsmål. Kanskje produserer bakteriene mer giftstoffer? Eller kanskje stoffene lettere trenger igjennom tarmveggene?

- Det har vært mye snakk om såkalt lekkasje fra tarmen i forbindelse med ulike sykdommer, men det er ganske håpløst å få gjort ordentlige målinger av dette.

Undersøkelsene som er gjennomført antyder at grupper av mennesker med disse sykdommene har mer gjennomtrengelige tarmer enn friske, men dagens målemetoder er alt for upresise til å undersøke hvordan dette virker hos hver enkelt pasient.

Så var det kanskje heller ikke detaljinnsikt i tarmfunksjonene som først fikk forskerne til å undre på om fordøyelsen kan henge sammen med mange uforklarte plager.

Magepasienter med ME

For Berstad var utgangspunktet egne erfaringer fra arbeidet med mage- og tarmpasienter.

- Av alle pasientene som er blitt henvist til meg på grunn av matoverfølsomhet har 70 prosent også fibromyalgi og/eller kronisk utmattelsessyndrom (ME), forteller han.

Og Berstad er ikke alene om slike observasjoner.

- Vi har vært på samlinger for folk med ME og bedt de som også har mage- og tarmplager om å rekke opp hånda. Nesten alle hendene kommer i været, forteller Ragna Lind fra Universitetet i Bergen.

Hun har forsket på sammenhengen mellom irritabel tarm (IBS) og psykiske symptomer som angst og depresjon.

- Pasientene gråter

- Dette er en misforstått og forsømt pasientgruppe, mener Berstad.

Kanskje også mistrodd.

- Jeg har pasienter som gråter på kontoret mitt fordi de ikke blir trodd. En voksen mann med innvandrerbakgrunn i fortvilelse fordi han opplever at folk tror han er en unnasluntrer.

- Når pasientene forteller legen at de har andre symptomer i tillegg til mageplagene, blir konklusjonen at det dreier seg om psykiatri."

Det farlige sukkeret

Vitenskapsjournalist Ann Fernholm fortsetter å fokusere på det skadelige sukkeret. Det er viktig å bli mer bevisst hvordan det vi stopper i oss gjør med vår helse. Vi må stå i det her med åpne øyner for å gjøre gode valg i hverdagen.
Jo mer jeg lærer meg om hva sukker gjør med kropp og sjel, jo lettere er det velge en sukkerfri veg.

Det trengs penger til kost forskning. Legemiddelsindustrien skal være vinstdrivende og kommer ikke å satse på  forskning som kan resultere til at de ikke kan selge medisiner.

Det her sier Ann Fernholm på kurera.se:

"En som vill ta upp kampen mot sockret – och en gång för alla utreda vilken inverkan det har när det gäller uppkomsten av olika sjukdomar – är vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm.

 

Det är dags att vi börjar ta sockrets skadeverkningar på allvar, menar hon. Och ger samtidigt tips på hur vi på mest effektiva sätt kan minska – eller helt bli av med – vårt sötsug.

Vi svenskar blir mer hälsomedvetna – men skär ner särskilt mycket på sockret, det gör vi inte.

Hela 45 kilo får vi i oss per person och år. Men vad gör socker egentligen med våra kroppar – och varför är det så onyttigt för oss? Ann Fernholm har svar på tal.

– De nya teorier som växer fram handlar om att stora doser av sockerarten fruktos drar igång en farlig fettbildning i levern. Det vita sockret, sackaros, består av fruktos och glukos. Fruktos finns också i frukt, men i lägre doser, berättar hon.

Allt fler får fettlever

Hon fortsätter:

– När vi äter mycket vitt socker är det lätt att vi överkonsumerar fruktos. Det verkar i längden kunna leda till att levern blir förfettad. Enligt vissa rapporter från USA har i dag 1 av 10 ungdomar sannolikt fettlever. Tidigare drabbade fettlever nästan bara alkoholister.

Grogrund till många sjukdomar

Hennes bok “Ett sötare blod” handlar om hur ett högt blodsocker och en hög nivå insulin i blodet sannolikt driver flera av de sjukdomar som är kopplade till bukfetma: hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. Många forskare menar att en hög insulinnivå i blodet är en orsak till varför bukfetma ökar risken att drabbas av vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och tarmcancer. En del forskare menar även att Alzheimers sjukdom borde kallas för typ 3-diabetes eftersom hjärnan bland annat har blivit insulinresistent.

– En kost som sänker blodsockret kan utifrån ett rent teoretiskt biokemiskt perspektiv dämpa utvecklingen av dessa sjukdomar, men detta är aldrig undersökt med bra vetenskapliga metoder, säger Ann Fernholm.

Kräver högre kvalitet på kostforskningen

När Ann Fernholm, i sitt jobb som vetenskapsjournalist och författare, gör research har hon ofta granskat kostvetenskapen och hon säger sig ofta bli enormt frustrerad över bristen på bra kostforskning. Därför har hon nu varit med och grundat en fond för kostforskning: Kostfonden. Det är dags att en gång för alla utreda sockrets skadeverkningar, menar hon.

– Målet är en högre kvalitet på kostforskningen och att fler studier genomförs som kan komma patienter till nytta. Det är viktigt att utreda till exempel om en insulinsänkande kost kan hjälpa till att bromsa cancertillväxt.

– Det är dags att vi börjar ta den forskning som visar att sockret sannolikt skadar kroppen på allvar."

Tillsats i mat gör oss sjuka och feta.

Det ser ut til forskning på tarmflora åpner opp en ny verden for oss.
Her er en svensk artikkel kost og tarmflora:

"En mycket vanlig tillsats i livsmedel kan orsaka kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, med fetma och förhöjda blodsockernivåer som följd. Forskarna tror nu att fyndet kan förklara varför vi äter för mycket.

Miljoner människor världen över lider av kroniska tarminflammationer som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Sedan mitten av 1900-talet har antalet drabbade flerfaldigats. Även metabolt syndrom, som karakteriseras av fetma och förhöjda blodsockernivåer, har blivit vanligare.

– Det har skett en dramatisk ökning av dessa sjukdomar, trots att våra gener är desamma. Det tyder på att orsaken finns i miljön, säger Benoit Chassaing vid Georgia State University i USA.

Han och kollegan Andrew Gewirtz har nu i en serie djurförsök sett att emulgeringsmedel kan orsaka inflammationer i tarmen. Emulgeringsmedel används i nästan all färdigmat och i många andra livsmedel för att ge maten rätt konsistens.

Forskningen, som presenteras i Nature, visar att tillsatserna förändrar bakteriefloran så att tarmen lättare inflammeras.

Olika möss

I försöken matades olika sorters möss med de två vanligaste konsistensgivarna i motsvarande mängder som vi människor får i oss.

Möss med modifierat immunförsvar drabbades av kronisk tarminflammation. Djur med normalt immunförsvar fick en mildare inflammation i kombination med metaboliskt syndrom – de åt betydligt mer, fick förhöjda blodsockernivåer och blev feta.

Men sterila möss, utan några bakterier alls, var helt opåverkade.

Det visade sig att sammansättningen av bakterierna i djurens tarmar förändrades på så sätt att bakterierna kunde tränga djupare ner i tarmens slemhinna och orsaka inflammation.

– Det här är helt klart spännande och viktig forskning. Även om det är svårt att dra några säkra slutsatser, så kan man ifrågasätta om vi verkligen behöver alla de tillsatser som livsmedelsindustrin använder, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet."

Fasta og lavkarbomat kan dempe farlig inflammasjon.

Vitenskapsjournalist Ann Fernholm har bloggen Ett sötare blod.

Hon har blant annet skrevet 2 bøker, "Ett sötare blod" og "Det sötaste vi har".
I "Det søtaste vi har" skriver hun om hvordan sukker og søppelmat leder blant annet til forstyrret tarmflora og gir problemer på lever og hjerne. Hun har disputert i molekylær bioteknikk ved Uppsala Universitet, og jeg har sett den svenske legen Andreas Eenfeldt henvise til hennes blogg flere ganger. Jeg har mange bøker her hjemme som jeg ikke har lest, men jeg tror jeg kommer å lese de her begge bøker lengre frem i år.

"Fasta och lågkolhydratkost kan dämpa farlig inflammation

Många av våra stora folksjukdomar, bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och alzheimer, är kopplade till en tyst inflammation i kroppen. Av någon anledning är immunförsvaret aktiverat och detta driver sannolikt på sjukdomen. Nu visar forskare vid Yale School of Medicine att beta-hydroxybutyrat – ett ämne som frisätt i kroppen under fasta och vid en strikt lågkolhydratkost – verkar kunna lugna den farliga inflammationen. Här är ett pressmeddelande kring upptäckten: Anti-inflammatory mechanism of dieting and fasting revealed.

Fettförbränning – nyttigt tillstånd för kroppen

Normalt använder vår hjärna glukos som energikälla. Men när vi fastar eller äter extremt lite kolhydrater utvinner hjärnan istället energi från så kallade ketonkroppar och beta-hydroxybutyrate. Dessa börjar tillverkas i levern när kroppen slår om till fettförbränning. Vad Yaleforskarna har upptäckt är att beta-hydroxybutyrate verkar hämma effekten av ett molekylärt komplex, inflammasomen, som driver inflammationen i kroppen.

Detta är ännu ett tecken på vad jag har skrivit om tidigare: att det är viktigt att ge kroppen tid att då och då bränna fett. De kostråd som vi har fått – att äta mycket kolhydrater var tredje timme – leder tvärt om till att fettförbränningen hela tiden stängs av."

Les videre på bloggen  her.

Ett sötare blod

Jeg har investert en stund til å lytte på vitenskapsjournalist Ann Fernholm sin meget interessante forelesning om et søtere blod i dag. Det er så mange sykdommer som man i dag knyter til sukkerforbruk, høyt blodsukker, høyt insulin, metabolt syndrom og sykdommer. Det er ikke bare diabetes og hjerte-karsykdommer, men også depresjon, fibromyalgi, Alzheimer og så videre. Man undre seg om Alzheimer er en type 3 diabetes!

På Ann Fernholm sin blogg Ett sötare blod presenterer hun seg selv:

"Jag har arbetat som vetenskapsjournalist sedan 2001, då jag disputerade i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet. Mina texter har synts i bland annat DN, SvD, San Francisco Chronicle, Fokus, Forskning och framsteg, Ny Teknik, Dagens Medicin, Läkemedelsvärlden och Kemivärlden."

"Mitt mål som journalist är att granska forskarvärlden på samma vis som politiker granskas. Forskare har makt över vår hälsa och vårt välmående. Min tid i forskarvärlden har lärt mig att många drar långtgående slutsatser med bräcklig vetenskap som grund. Detta har bland annat lett fram till den fettkontrovers som vi har i samhället idag."

Det her er vel investert tid og det finns mye spennende inspirasjon å hente.

Mettet fett ikke årsaken til hjerte-kar sykdommer.

I den svenske avisen Expressen kan man lese en intressant artikkel om forskning på mettet fett og helse. I en stor studie finner man ikke noen holdpunkter til at mettet fett er årsak til hjerte-kar sykdommer.

Et klipp fra Expressen.

"Inte några vetenskapliga bevis

Enligt den nyligen publicerade undersökningen, som baserats på 72 studier med sammanlagt 600 000 deltagare från 18 länder, kan forskarna slå fast att mättat fett, varken i kost eller i blodomlopp, har något samband med hjärtsjukdomar. Det gick inte i någon av de 72 studierna att slå fast att det mättade fettet var boven.
Mättat fett som finns i palmolja och animaliska produkter hade en mycket svag koppling till hjärtsjukdomar, medan hälsosamma fleromättade fetter som exempelvis solrosolja inte hade någon koppling alls.

Kosttillskott onödigt

Doktor Chowdury räknar i stället upp dålig kosthållning, rökning, samt intag av stora mängder alkohol som en större bov.
– Vår överkonsumtion av bearbetat livsmedel är det som gör att de kroniska sjukdomarna plågar västvärlden, hävdar Chowdhury.
Han sågar dessutom användandet av kosttillskott:
– De har ingen bevisad nytta. Det är bättre för kroppen att få i sig de viktiga näringsämnena genom riktigt mat.

På dr Andreas Eenfeldt sin blogg Kostdoktorn finns en lang kommentarrekke med refleksjoner til den her studien. Iden kommentarrekken finner man også en link til den svenske avisen Aftonbladet. Der står blant annet:

”Vetenskapligt värdefullt”

Inte i någon av de 76 studierna som forskarna granskade var mättat fett associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det är vetenskapligt värdefullt att det här har redovisats. Det finns en reflex att säga att mättat fett är farligt för det har man sagt i 40 år, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.

Forskarna vägde samman data från 76 studier med över 600 000 deltagare från 18 länder. Deltagarna fick beskriva sina matvanor samtidigt som man tog blodprover på 30 000 av deltagarna.

Inga säkra samband

Sammanvägningen visar att det inte finns några säkra samband mellan intag av fleromättade omega 3- och omega 6-fettsyror och lägre risker för kranskärlssjukdom. Det visar också att det inte finns något medicinskt stöd för att rekommendera ett högt intag av fleromättade fetter och lågt intag av mättat fett.

Och alla som har dåligt samvete för att ha frossat i grädde och ost kan andas ut. Mejeriprodukter visade sig nämligen ge minskad risk för kranskärlsjukdomar. Någon liknande effekt när det gäller omega 3-fetter, som finns i bland annat raps- och linfröolja, fanns inte.

Transfett kan fortfarande vara skadligt i för höga mängder, menar forskarna."

I en tid med individualisme og snakk om det personlige ansvar for egen helse, som om det skulle løse alle helseproblemer, kommer det frem at det har blitt gjort store mistak med helsemyndighetenes anbefalinger på hva vi skal spise for å være friske. På 80-tallet fick vi lære oss: "Socialstyrelen rekommenderer att man ska spise 6-8 brödskiver om dagen: I dag vet vi at det ikke er særlig lurt om man skal være frisk.

Undrer når myndighetene her i Norge skal slutte å anbefale margarin. Når jeg den første gang hörte Gunnar Lindgren fortelle om hvordan man lager margarin bestemte jeg meg for å aldri mer spise noe med margarin. Her kan dere høre Gunnar Lindgren fortelle om den kjemiske tilverkningsprosess for å få frem margarin.

Skal folk få en sjanse for å påvirke sin helse må de få gode konstruktive råd. Hvis man

ikke har kunnskaper til hvordan man spise for å holde seg frisk, da fungerer "ta ansvar for sin helse" mer som en hersketeknikk enn noe annet.

 

 

 

Hvis du vil lese mere om studien finner du det her.

 

Ny forskning: lavkalorikost beskytter ikke mot hjerteinfarkt.

Jeg følger med på vitenskapsjournalisten Ann Fernholm sin blogg om kost og helse: Ett sötare blod

Den her gangen skriver hun om forskning på kost og hjerte-kar sykdommer. Jeg har selv kommet opp i en alder da det virkelig er viktig å tenke over min livsstil. Problemet som jeg ser det at jeg ikke passer inn på de gamle kostrådene. Jeg må lære meg mye mere! Et litet sitat fra det her blogginnlegget: Nya rön: lågkalorikost skyddar inte mot hjärtinfarkt (trots en ordentlig viktnedgang!)

"I höstas meddelade amerikanska forskare att de skulle lägga ner Look AHEAD, den kanske största utvärderingen någonsin av traditionella råd om lågfettkost till typ 2-diabetiker. Orsak till nedläggningen: råden fungerade inte. Det hade ingen effekt på risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Jag har varit ganska nyfiken på resultaten från den här studien. Och så av en slump upptäckte jag idag att de publicerades i somras när jag befann mig i djup semesterkoma. Här hittar du resultaten i New England Journal of Medicine: Cardiovascular Effects of Intensive Lifestyle Intervention in Type 2 Diabetes."

Det sitter kvar siden mange år at det er farlig å spise fett. Nå står jeg her forvirret fordi jeg lurer på hvor mye fett trenger kroppen? Hvis kroppen skal få bruk for de fettløselige  vitaminene trenge vi  spise fett. Samtidig skal man ikke spise for mye fett. Det er bare å fortsette å lese videre om hva ny forskning viser. Puh!

Man blir hungrigare av kolhydrater och mättare av fett.

Martin Ingvar deltar aktivt i lavkarbo debatten, og den her gangen i http://www.svd.se/ .

Her er en del av artikkelen:

"Han menar att den medicinska professionen borde inta en ödmjuk hållning till vad folk stoppar i sig.
– Vi har medverkat till att folk äter lightprodukter som innehåller en massa korta kolhydrater. Drickyoghurt som marknadsförs som nyttig kan innehålla lika mycket socker som en läsk.
Han håller med de fem läkarna i mycket av det de skriver, men inte när det gäller fett och kolhydrater. Enligt Martin Ingvar äter vi i dag så mycket kolhydrater att vi blir metabolt störda vilket leder till högt blodsocker och diabetes.
– Om man äter så mycket kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar blir man hungrig. Man blir hungrigare av kolhydrater och mättare av fett. Vill man reglera sin vikt ska man minska på kolhydraterna och öka på fettet, säger han.
Det viktigaste är att man inte köper förpackningar med fler än två eller tre e-nummer utan lagar mat från grunden."


Jeg tenker det er trist for alle syke folk som har fulgt myndighetenes anbefalinger og dermed blitt sykere. Når man står med et forhøyet kolesterol får man lese seg inn, og det er mye å lære. Man kan bare gjøre så godt en kan. Det er godt med alle fagpersoner som står frem og retter opp i alle mistak som har gjorts. Det har vært litt av en jobb å gjøre, og det har kostet for de leger som begynte å informere om lavkarbo. Vi er mange som føler takksomhet for det arbeide som de har lagt ned.

LCHF er ingen religion!

Det har på senere vært en debatt i svenske aviser om lavkarbo og andre dietter, og på senere tid har den svenske vitenskapsjournalisten Ann Fernholm engasjert seg i debatten. Hun har en doktorgrad i molekylær bioteknikk, har har arbeidet som vitenskapsjournalist sedan 2001. Hun har skrevet boken Ett sötare blod , en bok som jeg planerer å lese i høst. Jeg følger hennes blogg "Ett sötare blod"
med stort interesse. Mitt inntrykk er at det her er en dame som vet hva hun snakker om.

Du kan lese hennes debattinnlegg her. Jeg har kopiert en del av innlegget som du kan lese her:

"När en person med typ 2-diabetes går över till en lågkolhydratdiet, tappar 40 kilogram i vikt och blir symptomfri från sin diabetes handlar det inte om religion utan om en rent fysiologisk reaktion på en tidigare felbehandling. Det finns helt enkelt ett rätt och ett fel. Det handlar inte om tro, tyckande eller ens om en placeboeffekt. Sveriges över trehundratusen diabetiker har länge fått kostråd som kräver medicinering. Många dör i förtid. Diabetesvården står för runt 0,5-1 procent av Sveriges totala BNP. Det handlar om amputerade fötter och ben, skadade njurar och ögon, behov av dialys och blindkäpp. Men journalister förminskar problemet och behandlar det som om det enbart var en fråga om hur de själva ska äta. Det råder stor förvirring och förmågan att navigera i sak är närmast obefintlig.
I Expressen börjar en ledare: ”Hur ska man äta för att bäst främja hälsan? Bör man skippa potatisen? Sockret? Saltet? Smöret? Allt bröd, eller bara det vita? Allt kött, eller bara det röda? Det tycks finnas hur många teorier som helst.” Med bra medicinjournalistik hade vi fått reda på vilka av dessa teorier som står på en stabil grund, och vilka som är just bara lösa teorier eller ren lobbying.
Vi kan ta rött kött som exempel. När det kommer en vetenskaplig studie som visar att rött kött är farligt för hälsan, slår larmet igenom. SVT skriver till exempel den 12 mars 2012 om en amerikansk studie: ”Bara en portion obearbetat rött kött om dagen ledde till 13 procents ökad risk att dö i cancer och hjärt-kärlsjukdomar.”
Ingenstans står att typ 2-diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar med 200-300 procent. Sju av tio personer som drabbas av hjärtinfarkt har typ 2-diabetes eller prediabetes. Det är utan konkurrens den största riskfaktorn för hjärtsjukdom. Olika larm sätts sällan i sitt sammanhang och de saknar ofta proportioner.
Dessutom saknas kritik av de vetenskapliga studierna. Till exempel visar studier av rött kött i Kina att mycket kött i kosten skyddar mot hjärtinfarkt (något svenska medier aldrig har rapporterat om) medan studier av rött kött i USA visar en ökning av antalet hjärtinfarkter.
Den enkla förklaringen kan vara att i Kina äter man rött kött med grönsaker, medan en stor del av konsumtionen i USA sker på hamburgerrestauranger där köttet serveras med läsk och pommes frites.
Det finns starka intressen i den medicinjournalistik som bedrivs. Det handlar om läkemedelsföretag, livsmedelsindustrin och forskare som behöver finansiering till sin forskning. Alla vill sätta agendan. Att flera av Sveriges största nyhetsredaktioner sätter rookies på att bevaka detta snåriga område är därför allvarligt."

Når jeg kuttet ut sukker og hvitt mel fra maten, fikk jeg en stor aha-opplevelse når jeg fikk tydelige symptomlindringer.
Jeg ser med stor forundring når dietter stilles imot hverandre som om det er en ideologisk kamp, når jeg samtidig leser om folk med diabetes og hjertekarsykdommer som kunne slutte med medisiner ved en kostomlegging. Her kan diabetikere minske ned på medisiner og kanskje til og med kutte ut sine diabetesmedisiner, og det er revolusjonerende med tanke på hvor alvorlige helseproblemer som følger i sporene av tidligere kostråd fra myndighetene. Selv på Twitter ser jeg at leger ikke riktig følger med på forskning på lchf (lavkarbo) På Facebook fikk jeg en kommentar om at det var antivitenskapligt å anbefale folk å spise lchf. Det forbauset meg først, men når jeg fikk tenkt meg om ser jeg at det trengs informasjon. Lchf/lavkarbo betyr ikke null karbo, og det innebærer heller ikke å spise mengder av fett.  Det finns mye bøker om lchf/lavkarbo i dag, og jeg tenker det er viktig å sette seg inn i hva det innebærer. Ann Fernholm skriver også i sin blogg at hver og en må prøve seg frem til hva som er riktig mat for den enkelte. Noen må være mer forsiktig med karbohydrater enn andre. Vi må regne med at det fins individuelle forskjeller.
Sveriges største helseblogg er www.kostdoktorn.se, og det er interessant å reflektere kring hvorfor. Hva tror du?

Om lekkende tarm.

Jeg leser en del om hvordan gluten påvirker vår helse og har observert en tydelig forskjell etter min egen kostomlegging da jeg kuttet ut sukker og hvitt mel. Har også blitt mer og mer oppmerksom på å unnvike gluten i maten. Har nå fått informasjon om bloggen til Karl Hultén som du finner her!

"Karl Hultén: Har en magisterexamen i Biomedicin, är författare till boken “Hjärnhälsa, kost och motion för hjärnan”, är licensierad Crossfit-tränare och expert för SvD-bilagan "Sport & Hälsa". Karl har tidigare forskat vid Institutionen för Neurovetenskap på Karolinska Institutet och arbetat som medicinjournalist för ett flertal tidningar. - See more at: http://karlhulten.se/?p=110#sthash.0ylSdXJ9.dpuf"

"Att äta pasta och bröd är inte så harmlöst som man tidigare trott. En välgjord studie ledd av forskaren Alessio Fasano visar att gluten som finns i vete får tarmen att börja läcka. Tidigare har man kännt till detta fenomen hos glutenintoleranta, men nu har man upptäckt att det gäller för alla. I vete finns ett slags proteiner som kallas gluten. När nedbrytningen börjar i tunntarmen skapas fragment och ett av de allra mest studerade är gliadin som har märkliga effekter på tarmen. - See more at: http://karlhulten.se/?p=110#sthash.0ylSdXJ9.dpuf"

"Hos de flesta som inte är känsliga mot gluten uppstår ett övergående läckage som inom en ganska snar period stängs igen. Under den tid som tarmen är öppen uppstår en mängd effekter som är viktiga för långsiktig hälsa, prestation och välbefinnande. Alla de effekter som gluten har på vår hälsa är inte kända i dag, men vad vi vet är att autoimmuna sjukdomar ökar i västvärlden. Hur detta hänger ihop kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg. Rådet för dagen blir att alla bör undvika spannmål som innehåller gluten. - See more at: http://karlhulten.se/?p=110#sthash.0ylSdXJ9.dpuf"

Det forskes mye på hvordan maten fremmer betennelser i kroppen, og som kronisk syk følger jeg det her med stort interesse. Når man selv føler på kroppen hvordan maten så tydelig påvirker min helse, må jeg bare fortsette å lære meg mer om mat og helse.
Jeg har selv forstått at jeg har hatt en kronisk betennelse i kroppen i mange år, som ikke har gitt utslag på noen bio-markører ved de blodprøver som er tatt på legekontorene. Hvis det her gjelder for mange andre kronisk syke, da har vi et viktig arbeide for å opplyse både leger og psykologer, politikere og ikke minst pasientene.

Nå er det god mat som er i fokus!

 Det forskes mye om hvordan vi kan spise oss friske. Det finns store helsegevinster å engasjere seg for mat som passer til den enkelte. Sveriges største helseblogg www.kostdoktorn.se viser på at det finns et stort interesse og behov for hvordan vi kan spise for å må så bra som mulig.

Professor Charlotte Erlanson-Albertsson har flere ganger fortalt på svensk tv4, "Efter Tio", om forskning på hvordan mat påvirker vår helse. Hun sier at mat er informasjon og signalsubstanser til hjernen. Mye av vår moderne raffinerte mat som vi har i dag er årsak til mange av våre sykdommer som vi har i dag, både fysiske og psykiske. De raske karbohydratene for eksempel gir betennelser i kroppen, og tarmen blir inflammert. Den forskning som hun forteller om ønsker jeg å vite mere om, fordi jeg føler selv på kroppen hvor stor forskjell det er å spise det ene eller det andre.

 

Jeg har kjøpt Fedon Lindbergs bok "Naturlig slank - Gå trygt ned i vekt med balansert lavkarbo" Det her er den beste kokbok jeg har hatt på lenge. Her er mange gode oppskrifter på middager som er lette å lage. Selv om jeg ikke er helt på topp, kan jeg lage middag, så lenge jeg har ingrediensene hjemme. En god dag kan jeg gå de 100 metene til Rimi, og noen timer senere lage middag. Det her er Simple Living for meg. Hver uke har jeg kjøttfrie dager og da blir det linsesuppe, kikertkarry eller liknende. Kikerter og linser er billig mat som metter godt. Jeg lager alle middager slik at det er nok i 2 dager, og på den måten blir det energiøkonomisering for meg. Det er viktig fordi jeg må forvalte min energi slik at jeg kan fortsette å lage sunn mat. Maten er vår drivstoff og viktig for allmenntilstanden. Fedon Lindberg skriver i kokboken om at vi alle har unik biokjemi. Derfor er det viktig å lytte på kroppen og å prøve seg frem og finne ut hva som fungerer best for en selv. Hva gir bedre energi, utholdenhet, bedre velvære, bedre motstand mot infeksjoner, lavere vekt og et bedre blodtrykk.

I dag laget jeg kikertkarry, som dere kan se på bildet her. Den var lett å lage selv om jeg har litt hodepine i dag. Veldig god, og påminner litt om indisk mat.

 

Det skal være godt å leve, og med mat som det her kan man nyte med god samvittighet. Det her er å være snill mot kroppen sin!

 

 

Fedon skriver i boken:

"Mye tyder på at feil type fett eller for lite fett, dårlig fordeling av proteiner, mange høyglykemiske karbohydrater og for lite fibrer, vitaminer, mineraler og andre antioksidanter (dvs vårt typiske vestlige kosthold) kan være hovedårsaken til de fleste av våre moderne sykdommer. Eksempler på slike sykdommer er diabetes, overvekt, høyt blodtrykk, hjertesykdom, astma og allergier, uklare tilstander som fibromyalgi og kronisk utmattelsessyndrom, leddgikt og andre bindevevssykdommer, mange krefttyper og ufrivillig barnløshet hos kvinner."

Jeg vet ikke hva som er riktig av det her, men det jeg vet er at det skader ikke å spise sunn mat som er tilpasset min kropp.
For litt over 10 år siden lurte jeg på min trøtthet og lyttet på kroppen for å få vegledning hva som var feil. Det skjedde flere ganger at jeg lurte på om det kunne ha med maten å gjøre. Når jeg hørte Fedon Lindberg snakke på tv om naturlig slank, blodsukker og at ikke alle tålte poteter og hvitt brød, da fikk jeg en aha opplevelse. Det her traff meg! Det var en logisk forklaring som stemte bra med mine undringer. Jeg prøvde att og frem på mere karbo og mindre karbo og det var en tydelig forskjell både på energi og på symptomer. Det tok noen år til jeg tok det store steget og kuttet ut sukker og hvitt mel. Vekk med pasta, pai, kaker, godterier, is, brus med mere. Til min forbauselse gikk kroppstemperaturen ned en hel grad! Alle tarmgasser forsvant (ok ble normale), vondt i ledd, hetetoktene forsvant(savner dem ikke) og så videre.  Nå løste det ikke alt, men det gir inspirasjon til å fortsette bare jeg her krefter nok til å lage mat. Det var ikke noen selvfølge det siste året før jekselen sprakk mitt av. Ble dårligere og dårligere og det var ikke noe annet å gjøre enn å bare følge med. Kronisk periodontitt er noen skumle greier når det har fått utvikles lenge. Så lenge det ikke gir utslag på bio-markører kan legen ikke gjøre noe.
Nå er det nye muligheter som gjelder! God mat i lange rekker!



 

 

Behandling av søvnapne forbedrer blodsukkernivåene

"En av de sjukdomar som är kopplade till högt blodsocker är sömnapné, då man har långa andningsuppehåll när man sover. Både sömnapné och högt blodsocker är också kopplat till en högre risk för hjärtsjukdom. Nu rapporterar forskare från en internationell thoraxkonferens i Philadelphia att:

”Behandling av sömnapné förbättrar blodsockernivåerna vid prediabetes”

När personer med prediabetes fick sova med en andningsmask som håller ett lätt övertryck (så att luftvägarna är öppna hela natten) förbättrades deras blodsockerkontroll. I pressmeddelandet står att så många som två tredjedelar av alla personer med typ 2-diabetes förmodligen lider av sömnapné." (Fra bloggen "Ett sötare blod".) 

Der kom et til sammenheng til blodsukker og helse.  Har brukt CPAP i 2,5 måned, og det er en befrielse. Det er først nå jeg selv ser hvor mye pustestoppene har påvirket meg, noe som jeg ikke har tatt så alvorlig tidligere. Der har jeg forandret standpunkt. Har fått litt bedre livskvalitet nå og nå passer jeg på og lærer meg mere om hvordan maten påvirker oss, hva jeg må passe meg for og hvilken mat som styrker kropp og sjel.
Det finns diskusjoner om hva som er riktig kost, og kanskje det er individuelt. Hva de har til felles er at de advarer for raske karbohydrater, og poengtere at det er forskjell på hvilke fetter man kan spise.
Jeg tenker at man får prøve seg frem og se hva som skjer. Det går også å be om en regelmessig helsekontroll, for å være på den sikre siden, hvis fastlegen synes det er fornuftig.
Jeg håpet for en del år siden at det var nok å "meditere" meg frisk, selv om jeg hadde mine tvil. Synes det er mye hyggeligere å drive med stressmestringsteknikker, enn å forandre kostholdet. Men kroppen har gitt beskjed og jeg følger den vegledningen. Når jeg sluttet med sukker og hvitt mel, ble kroppstemperaturen en hel grad lavere! Andre symptomer som vondt i ledd, hetetokter, og irritabel tarm forsvant.
De raske karbohydratene er vekk for min del. Spiser litt frukt. Når vi er på restaurant spiser jeg iblant ris. Når jeg tok vekk de raske karbohydratene, måtte jeg finne annen mat i stedet, og det ble helt naturlig mere grønnsaker og fisk. Hva det blir lengre frem, det får jeg se. Jeg får akseptere at det her er noe jeg må leve med. Det finns diabetes 2 i slekten, og at jeg kan være i risikosonen må jeg ta på alvor. Jeg synes det er bedre å tilpasse kosten til min helse allerede nå, i stedet for å vente på diagnose og medisiner. Hvis jeg trenger medisiner senere får jeg leve med det også, men det er smartere å ikke belaste kroppen med mat som jeg blir syk av.
Jeg er syk nok som jeg er i dag.

Det finns en god grunn til at www.kostdoktorn.se er Sveriges største helseblogg! Det finns ikke noen tvil hos meg om det!

Lytt på kroppen, og ta vare på deg så godt du kan!

Du er både verd det og du behøver det!

(Tann)roten til det vonde.

Når vi for en uke siden var i Tyrkia snakket vi med en bekjent som også har slitt med en skjult kronisk betennelse. Han har også slitt veldig med kroniske nevropatiske smerter, kognitive vansker, balanseproblemer og så videre. Hans historie var lik min i så måte at han har brukt 10000-tals kroner på leger og alternativ behandling. Når undersøkelsene ikke visste noen funn mente legene at han slet med psykiske vansker. Når han ikke var enig i det søkte han nye leger og andre typer av behandlinger. Til sist gikk han til tannlegen der det ble oppdaget en betent tannrot! Når det ble synlig hadde hans tannlege mye å fortelle ham. Betennelsen har han slitt med i mange år, over 20 år. Hadde han ikke fått behandlet tannrots betennelsen var det en risiko det hadde rammet hjertet, og senere magen. Tannlegen hadde også sagt at symptomene han slet med ikke skulle forsvinne, men han skulle heller ikke bli dårligere. Det får meg til å tenke på de nevropatiske smertene, kognitive vanskene som senskader og komplikasjoner av den kroniske tannrots betennelsen. Det var for ham en vendepunkt da han fikk behandlet (tann)roten til det onde.
Hans søster hadde også blitt syk av en tannrots betennelse, og hennes vendepunkt kom også når hun fikk behandling for det her.
Det var veldig spesielt å snakke med ham og å kjenne igjen de symptomer som jeg har slitt med.
Jeg kjenner også at jeg vil vite mer om den her sykdommen.

Når jeg i november fikk trukket ut jekselen som hadde skjult en tannrots betennelse, var det synlig for blotte øynene at det var et betent område, og der hadde det også bildet en cyste. Det forteller meg at det hadde gått langt og lenge. Det ble en logisk forklaring til hvorfor jeg de 3 siste årene bar ble dårligere og dårligere. Det siste året var det riktig ille. Immunforsvaret ble dårligere, men på blodprøver og annet kunne man ikke finne en forklaring. Det siste halvåret for jekselen gikk mitt av, var jeg syk hele tiden. Helvetesild, eksem, nevropatiske smerter med lysskyhet hele sommeren. Det gjorde ikke meg noe at sommeren regnet bort. Hadde likevel ikke kunnet være ute i sollyset likevel. De nærmeste naboene sier de ikke ser meg så mye. En annen nabo spurte om jeg orket å vanne hennes blomster når hun var på ferie. Hun hadde jo sett at jeg ikke hadde så mye krefter, når det ene etter det andre avløste hverandre.

Det kjentes meningsløst å gå til legen når undersøkningene ikke viste noe, og iblant føltes det som at pengene kunne brukes til noe mere morsomt. Men når en er syk begynner de nærmeste å bli urolige og ønsker at det finns hjelp å få for den som er syk, meg. Men når det ikke slår ut på noen bio-markører er det ikke lett å få behandling. 3 uker før min jeksel ble trukket ut, var jeg på VOLVAT og lurte på om jeg hadde en infeksjon i kroppen. Det var ting som tydde på det når jeg tidligere på høsten fått antibiotika for betennelse i jekselen, og symptomene ble radikalt minsket. Noen dager etter antibiotikakuren var slutt, kom symptomene igjen. Helsekontrollen på VOLVAT, med blodprøver og alt, viste kun litt høyt kolesterol!

Det er meget ille at man kan bli så syk, men det synes ikke i utredning! Legene til den tyrkiske mannen hadde sagt at han slet med psyken, når undersøkelsene ikke viste noe. Hvor mange har vi i helsevesenet som fått en depresjonsdiagnose, men som har en annen type sykdom som trenger å behandles?

Når jeg søker informasjon om betente tenner finner jeg et lettlest kapitel i dr. Knut Flytlies bok "Nye vitaminrevolusjonen. Han skriver  at syke tenner faller mellom alle stoler i helsevesenet, fordi for få leger og tannleger interesserer seg for syke tenner som årsak til dårlig helsetilstand. Han har erfaring av oppsiktsvekkende raske og gode resultater når pasienter har fått syke tenner trukket ut. De får ofte pasienter som har vært hos utallige leger og blitt utredet for både det ene og det andre. Alle prøver har vært normale, men de var likevel syke. Noen har brukt flere hundretusentalls kroner for blant annet alternative behandlinger i forhåpning for å bli friske.
I betente tenner finns mange typer bakterier, og de trenger ikke, eller tåler ikke oksygen. De produserer giftstoffer so  påvirker kroppen.
Når det er en betennelse i en tann setts kroppen i en konstant alarmberedskap, og i det lange løp kan immunforsvaret bli overbelastet. da må man fjerne tannen som er årsak til betennelsen, slik at immunforsvaret kan begynne seg opp igjen.
Flytlie forteller om professor og tidligere forskningsdekan Ingar Olsen ved institutt for oral biologi ved universitetet i Oslo har gjort omfattende forskning på området. Han har fokusert på hvordan bakterier kan spre seg, fra munnen, med blodbanene i kroppen.

Flytlie skriver:

"Han har analysert DNA fra bakterier i vevsprøver av utette hjerteklaffer, utposninger fra hovedpulsåren, blodpropper i hjertet og hjerneblødninger, og har funnet at mange av bakteriene i disse prøvene stammer fra munnhulen. Han sier blant annet at hos pasienter med tannkjøttsykdommen periodontitt danner det seg sår i lommer ved tannfestet, og bakteriene får dermed tilgang til blodbanene i kroppen.

Tidligere har man trodd at bakteriene i munnen blir uskadeliggjort av kroppens immunforsvar, sier Olsen, men hos pasienter med nedsatt immunforsvar fungerer ikke dette optimalt. Bakteriene får passere og når frem til andre organer i kroppen."

Det er lett å bli skremt av den her informasjonen, spesielt når en tenker på at man kan være syk i mange år uten at det her kommer frem i utredninger. Det her ønsker jeg å lære meg mere om!

Dr Weston Price  forsket på tenner og kosthold, og på rotbehandlede tenner. Hans forskning tyder på at ikke alle tolererer rotfyllinger. Hvis man googler Weston Price og å søker hans navn på youtube finner man mye interessant om hans studier om sambandet mellom kosthold, tannhelse og fysisk helse hos urbefolkninger med deres kosthold og "moderne" samfunn med vår moderne kosthold med sukker og stivelse. Han kom frem til at vårt moderne kosthold er årsak til mange av våre moderne sykdommer som vi ser i dag.

Indre Arna Tannlegesenter skriver på sin hjemmeside om periodontitt:

"Bakteriebelegg finns i varierende mengde hos oss alle, men vi reagerer forskjellig. Her spiller mange faktorer inn. Det er klar sammenheng mellom røyking og periodontitt. Sykdommen oppstår oftere og er ofte mer alvorlig hos personer med diabetes (sukkersyke). Andre faktorer er arv, emosjonelt stress, bruk av medisiner og variasjoner i kroppens reaksjon på infeksjon. I noen tilfeller er vi ikke i stand til å forklare hvorfor noen er mer utsatt enn andre.

Nyere forskning peker også på sammenheng mellom periodontitt og andre lidelser som hjerte/kar-sykdommer, luftveisinfeksjoner, for tidlig fødsel og osteoporose (benskjørhet)."

Ved en kronisk periodontitt er altså kroppen i en konstant alarmberedskap. Det innebærer også en konstant hjernestress. Når man har hatt en kronisk periodontitt i mange år, for min del over 20 år, leder det til et dårlig allmenntilstand og mange forskjellige symptomer. Ved en kronisk stresstilstand påvirkes immunforsvar, hormonbalanse, fysisk og psykisk helse, alle organ ned til cellenivå. Det blir litt av et arbeide for kroppen og komme seg til en bedre helse hvis det er mulig. Når man da også legger til intoleranse for sukker og hvitt mel, og behov for tilskudd av D-vitaminer, tidligere sjokktrauma, blir hele situasjonen komplex.
Jeg ser stressmestring som en selvfølge, men man må også påvirke sin helse på andre plan også som for eksempel kosthold.
Det er viktig å ha en plan for hvordan man kan styrke allmenntilstanden for å styrke seg.
Samtidig må man forsone seg med det som er, og å være realistisk.
Ting ble som det ble og det er ikke alt man styrer over.
Man får leve med det som er.

Blogganbefaling: Ett sötare blod

Ann Fernholm har arbeidet som vitenskapsjournalist siden 2001. Da hadde hun disputert i molekylær bioteknikk ved universitetet i Uppsala.
Hun har blant annet skrevet i  DN, SvD, San Francisco Chronicle, Fokus, Forskning och framsteg, Ny Teknik, Dagens Medicin, Läkemedelsvärlden og Kemivärlden.
Hun har skrevet en bok "Ett sötare blod" og hun har også bloggen Ett sötare blod.

På tanum.no   står det om Ann Fernholms bok:

"I Ett sötare blod granskar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm historien bakom våra kostråd. Hon ger en ny bild: socker höjer dina blodsocker. Det triggar en inflammation som påverkar hela din kropp: hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. Boken Ett sötare blod visar hur snabba kolhydrater kan påverka allt från nyföddas vikt till tidpunkten för puberteten, möjligheter att bli gravid och risken för cancer. Det är en lättläst berättelse om hur din hälsa påverkas av vad du äter."

Ann Fernholm skriver om flere fordeler med lavkolhydratkost. :

"Lågkolhydratkost leder generellt till: viktnedgång, ett lägre blodtryck, lägre triglycerider, högre gott HDL-kolesterol, lägre blodsocker och lägre insulinnivåer i blodet. Allt detta är bra för hjärta, hjärna och resten av kroppen."

Hun har også tanker om forskning på rødt kjøtt og helse:

"Jag tycker inte alls man kan säga att sambandet mellan rött kött och hjärt- och kärlsjukdom är säkert. Det finns väldigt många frågetecken kring detta. Däremot kan slå fast, spiksäkert, att runt 70 procent av alla som kommer till sjukhuset med akut hjärtinfarkt har problem med sin blodsockerreglering. Personer med diabetes löper runt 200 procents högre risk att avlida i hjärtsjukdom. Personer som har problem med blodsockret när de får problem med hjärtat, avlider generellt snabbare av sin sjukdom.

Vill du bry dig om ditt hjärta, är jag ganska övertygad om att det är bättre att du slutar äta söta efterrätter än att du slutar äta rött kött. Däremot tror jag att fisk är nyttigare för hjärtat och eventuellt kyckling också."

Hun som mål å granske forskningsverden:

"Mitt mål som journalist är att granska forskarvärlden på samma vis som politiker granskas. Forskare har makt över vår hälsa och vårt välmående. Min tid i forskarvärlden har lärt mig att många drar långtgående slutsatser med bräcklig vetenskap som grund. Detta har bland annat lett fram till den fettkontrovers som vi har i samhället idag."

Jeg hørte Ann Fernholm bli intervjuet i et svenskt radioprogram. Meget interessant og informativt!
Sukker gir inflammasjoner i kroppen, og det leder til mange av de sykdommer vi har i dag. Åreforkalkning kommer av inflammasjoner i kroppen. Hun forteller om ny og spennende forskning, og hun formidler på en lett begripelig måte slik at det er lett å følge med i den her viktige informasjonen. Nå er det andre ting som også gir betennelser i kroppen, men her velger jeg å fokusere på hvordan sukker skader helsen, noe som vi trenger å snakke mye mere om. Vi har et overforbruk av sukker i Norge, noe som vi burde være bekymret over.

Ett sötare blod finns også på Facebook.

www.kostdoktorn.se er i dag en av Sveriges største helseblogger, og tar opp den forskning som viser på de helseproblemer som kommer av sukker og stivelse. Dr Andreas Eenfeldt er legen som blogger for å spre informasjon om det her temaet, og det her er et tema som berør meg.

Det er 3 år siden jeg sluttet med godterier, is, brus. og kaker. Jeg har ikke kuttet alle karbohydrater, 70% sjokolade er godkjent.
Kostomleggingen gjorde at min lavgradige feber som jeg hadde hatt i flere år forsvant, og andre symptomer forsvant også.

Den kroniske periodontitt jeg har hatt i mange år må også kunne assosieres med sukker.

Det er skummelt å tenke på at ikke noe av det her var synlig i utredning hos legen. Likevel merker jeg så stor forskjell på min helse. Man kan være ordentlig syk i lang tid før det slår ut, på undersøkelser hos legen, for diabetes, hjerte-kar sykdommer eller annet.

Tannlege Weston Price gjorde en interessant studie i 30-årene på kost, tannstatus og helseproblemer.
På Wikipedia står det:

"The book concludes that aspects of a modern Western diet (particularly flour, sugar, and modern processed vegetable fats) cause nutritional deficiencies that are a cause of many dental issues and health problems."

Hvor mange nordmenn har kunnskap om hvor skadelig sukker er for helsa, og hvor mye følger helsemyndighetene til det her?
Vi har mer og mer kunnskaper om hvordan stress og traumer kan påvirke vår helse og det er viktig.
Vi må gi like stor plass for hvor stor betydning maten har for vår helse. Her kommer nok også mye nytt og spennende fremover. Det kommer å tvinge seg frem når fler og fler interesserer seg for sin helse, som søker kunnskaper om hvordan man kan påvirke sin helse i en positiv retning.

Jeg kan med varm hånd anbefale Ann Fernholm sin blogg. Hun er en kunnskapsrik dame!

Det forrædiske sukkeret.

Charlotte Erlanson-Albertsson er professor i medisinsk og fysiologisk kjemi ved Lunds universitet. Hun forsker på appetittregulering og energibalanse og interesserer seg spesielt for den energirike kosten som inneholder fett og sukker. Jeg har hørt henne snakke om kost og helse flere ganger og det er like spennende hver gang. I forskning og medicin forteller hun om det forrediske sukkeret som vekker opp appetitten. Jeg siterer:

"Beroende av socker

I ett försök att ta reda på om sockerberoende finns fick råttor fri tillgång till en dryck som bestod av 25 procent socker (sackaros) under ett par veckors tid. Djuren drack från början en liten mängd sockerlösning, men efter hand mer och mer. Efter en vecka drack de dubbelt så mycket av den sockrade lösningen. Det gav misstankar om att belöningssystemet hade aktiverats och att en tolerans redan utvecklats, steg 1 och 2 i beroendets trestegsspiral.

Mätningar i hjärnan visade att det förhöll sig så: dopaminnivån var stegrad medan nervsignalämnet acetylkolin hade minskat. Denna förändring var exakt lik den som en injektion av morfin åstadkommer. Medan dopamin signalerar välbefinnande har acetylkolin motsatt effekt. Efter 24 timmar märktes abstinens-symtom i form av ryckningar och skakningar. När sockret togs bort, fick råttorna ångest. Forskarna drog slutsatsen att ett sockerberoende kan framkallas vid hög konsumtion av socker."
 

Jeg vet ikke hvor appliserbar en slik studie er på mennesker, men neste sitat kan få en å undres. 

"I ett experiment jämfördes hur mycket 18 normalviktiga kvinnor åt om de fick en frukost med mycket socker (25 procent), jämfört med en sparsamt sockrad (två procent). Den sockrade frukosten innehöll lättfil, sockrad müsli, och fruktsaft och den andra fullkornsbröd, lättmargarin, mager ost och apelsinjuice. Båda frukostarna innehöll lika mycket energi per gram. Försökspersonerna uppmanades att äta så mycket de önskade. Resultaten visade att de som fick den rikligt sockrade frukosten åt mer än de som fick den nästan sockerfria. Försöket bekräftar andra studier som visar att socker höjer aptiten för en rätt."
 

Det er ikke lettere blodsukkernivået farer opp og ned som en jojo. Søtsug er noe som jeg er langt fra alene om. Det er lettere å redusere sukker og stivelsserik mat til en lav nivå, synes jeg. Et altfor varierende blodsukker gir stress og tar energi, selv om man får et løft med en gang.
 

Trauma, stress, kropp og psyke.

Det er, i dagene, igjen blitt aktuelt å fokusere på katastrofen på Utøya og bomben i Oslo, den 22/7-2011. Det går ikke å unnvike at de såren, som oppsto for de som kom i direkt berøring, blir opprivne igjen. De har gått gjennom en krigserfaring og sjokkopplevelse, som ikke kan være så lett å forstå for de som ikke selv har vært med om noe liknende. Det ungdomene var med om på Utøya, er en enorm belastning for kropp og sjel. Jeg håper de får god hjelp og støtte nå etterpå og at de får forståelse for at det her kan ta lang tid.

For ca 12 år siden kom den svenske legen Christina Doctares bok ut. Den heter "Hjernestress - kan det ramme meg?". Hun var meget aktiv i Lege uten grenser i 90 årene når kriget i Bosnia var på sitt værste. Det var mange med krigskader, voldtektsoffer, tortyroffer og andre som søkte hennes hjelp. Det som slet henne hardest i den her perioden var prestisjekampen og andre uroligheter inne i organisasjonen Lege uten grenser.  Etter Doctare kommet hjem til Sverige gikk hun selv inn i veggen og måtte ta en hvileperiode. En periode bodde hun i et kloster, der det var stille og rolig. Alt det her ledde til at hun begynte å lese igjennom den forskning som fanns på området, og det ble til  boken Hjernestress - kan det ramme meg. 


Christina Doctare fortalte om stridene inne i organisasjonen Lege uten grenser, sa hun at det var som å hele tiden være beredd på å få en kniv i ryggen. Men andre ord kronisk stress. Det her handler om den velkjente "løven" som det diskuteres i ME miljøet. Men min erfaring fra jobben er at det er først når løven har gått og lagt seg for å sove, som kollapsen kom. Mine pasienter fra Bosnia hadde klart seg å overleve kriget. De hadde tatt med seg famljen til det trygge Sverige. De hadde en bolig og en trygg inntekt i Sverige, og de kunne puste lettet ut. Da kom krasjen og de sterke reaksjonene. De skjønte ingenting. Holdt de på å bli gale? tenkte de. Nei de var ikke gale, men det var først nå de slappet av og da kom reaksjonen. Jo mere forferdelige hendelser de hadde vært med om, jo kraftige følelsesreaksjoner. Det er forferdelig slitsomt når følelsene bryter seg frem, helt jævligt! I overlevelsesituasjonen da mobiliserer man seg til å overleve, og da er hele organismen i alarmberedskap. Det er en viktig funksjon. Problemet blir større når man lever i den her alarmberedskapen i lang tid. "Reservelagrene tømmes." Når man føler seg trygg, da slapper man av. Det parasympatiske fred og ro systemet aktiveres, og de selvhelbredende mekanisme i kroppen får en sjanse å arbeide og å bygge opp kropp og sjel igjen. Det er når faren over signalen lyder, jeg har sett at mange får en reaksjone. I striden bygges det murer, og i fred rives murerne.
 
Jeg lurer på mye stress som de fra Utøya må leve med i dag. Kronisk stress er veldig slitsom for kroppen, og det er sjokkopplevelser også. Får de den fred og ro som de trenger? Har de mulighet til å snakke med noen som har kunnskaper om sjokktraumer? Det her er ikke noen man bare kan legge bak seg. Nei, man må gjennom det.
Her kan du lese litt om immunologen Sanna Ehdin tanker om følelsenes biologi.
Jeg lurer på om de har har psyko somatiske reaksjoner nå etterpå. Med den forferdelige katastrofen, er det ikke rart om de har det. Selv fikk jeg ryggproblemer og fordøyelsen av mat fungerte ikke som den skulle. Når maten hadde tatt seg gjennom hele mage tarm kanalen, da luktet det og lignet oppkast. Når kroppen hadde som mest behov av det riktige drivstoffet, ernæringsbalansen, fordøyde kroppen ikke maten. Hvis kroppen ikke kan ta til seg nok næring og bakteriefloraen er helt forandret, da snakker vi om somatikk i tilegg til psykologi. Hvis jeg hadde hatt kunnskaper om det her for 20 år siden hadde jeg tatt biodophilus kapsler og vitamintilskudd. Det handler om å styrke kroppen på flere områder når man er med om så traumatiske tilstander. Når allmenntilstandet er svekket, da er vi sårbare på mange områder.
Man kan få inflammasjonstilstander i kroppen både av stress og vår industriellt raffinerte mat.
Når jeg for noen år siden snakket med en psykologspesialist som samarbeidet med traumaspesialister på nasjonal nivå, lærte jeg noe nytt. Når man tidligere hadde studert personer med liknende helsetilstander som hos meg, hadde man funnet en felles variabel. De hadde alle traumaer fra andre verdenskriget. Man kom frem til at det her handlet om langtidseffektene etter krigstraumer. Når det gått så lang tid var det vanskelig å komme ad traumaet. Jeg har min egen teori av det her. Ved traumaer forandres pusten, og kroppen har ekstra mye behov av næring. Kronisk indre stress akkurat som feil mat, kan gi sykdommer. 
Her kan du lese litt om immunologen Sanna Ehdin sine refleksjoner om hvordan mat kan påvirke vår helse.
 
I boken "Hjernestress - kan det ramme meg" kan man lese at stress i lang tid, kronisk stress, kan lede til alle typer sykdommer, fysiske og psykiske, ned til cellnivå. Det forandrer hormonebalanse, immunforsvar og så videre.
Her kan du lese hva immunologen Sanna Ehdin har å si om stress, følelser og kropp. 
Når en person har vært med om sjokkopplevelser og eller stress i lange tider, er det ikke vanskelig å få fagpersoner til å se at det må ha påvirket psyken. Det er bra det! Det som kan bekymre meg er når de her personene parkeres hos psykologen eller psykiateren, og man ikke tenker at det også kan bli biologi av det hele. Den her prosessen kan ha gått så langt at det må behandles, eller hvis man ikke kan det, gi personen tid og muligheter til selvhelbredelse hvis det er mulig. Det er ikke alltid det heller går.
 
Immunologen Sanna Ehdin har vært min viktigste inspirasjon de siste 10 årene. Når man har problemer med helsa og helsevesenet ikke har så mye å tilby da må man søke informasjon på andre måter. Hva styrker kropp og sjel og hva svekker? Det er ikke så at jeg bruker alle hennes råd. Det er ikke alt som kan appliseres på min situasjon, men tanken om å ta vare på helsa fra et holistiskt perspektiv er interessant. Jeg tørr ikke stå for alle hennes helsekost råd, men når hun snakker om hvordan maten påvirker biologien i kroppen da er hun på topp! :)

Jeg håper det her innlegget kan være en inspirasjon til videre assosiasjoner om det udelte mennesket.

The Food Revolution in Sweden.

Når myndighetene begynte å anbefale oss til å unnvike fett i maten, begynte nye helseproblemer. Det sm vi lærte oss fungerte ikke i praksis for mange mennesker. Det har vært økende antall med fetma og diabetes. Personer som virkelig prøvde å fulge kostrådene som anbefaltes i helsevesenet og fra myndigheter, mislyktes med å holde vekten. Likevel fortsatte man med lavfettrådene. Når det ikke virket på pasientene, da la man skylden på pasientene.og mente at de var late og ikke motiverte til å ta ansvar for sin helse.
Den svenske legen Annika Dahlqvis hadde selv problemer med  sin vekt og helse. Hun prøvde alle mulige kostråd, men ikke noe virket. En dag fortalte hennes datter som leste medisin, at de på utdannelsen hadde gjort en studie på forskjellige dietter. Annikas datter hadde prøvd en lav karbo diett, og hun hadde raskt gått ned i vekt. Det her ble starten på Annikas nye liv. Hun prøvde lavkarbo dietten og merkte raskt resultat. Hun tok kontakt med en lege som er spesialisert på kost og helse. Han anbefalte henne å spise mer fett i maten. Hun fulgte de her rådene. Helt plutselig merkte hun at hennes ledd og muskelsmerter var vekk. Den irriterte tarmen var ikke lengre irritert. Tidligere hadde hun vært meget sliten, og nå hadde hun energi. Hun begynte å lese om hva forskningen faktisk sa om kost og helse. Hun begynte å anbefale sine pasienter low carb high fat, lchf. De fikk gode resultat av den nye dietten men fagfolk var i tvil. 2 næringsfysiologer meldte fra til den svenske Socialstyrelsen (tilsv Helsedirektoratet) Etter en lengre tids utredning kom de frem til at anbefalinger om lchf for diabetikere, var forenlig med vitenskap og beprøvd erfaring. Hun har måttet ta mange strider fra svenske skeptikere og hun har måttet å være tøff. Når det svenske Livsmedelsverket (tilsv Mattilsynet.) har informert om at mættet fett (smør) var farlig for helsaen, og de i stedet anbefalte lettmargarin. 
Annika har startet en folkebevegelse via sin blogg, der hun har mange tilhengere. Hennes blogg er en av Sveriges største helseblogger. Det var den svenske starten på et paradigmeskifte i Sverige. Det er fler og fler som fulger i hennes spor.
Videoen her er en veldig interessant forelesning av den svenske legen Andreas Eenfeldt. Den er på engelsk, men om noen synes det er vanskelig med engelsk, så finns det mye bra å finne på youtube. Andreas har også mange tilhengere på sin blogg og den er også en av de største helsebloggene i Sverige.
Det er på grasrotnivå og i de sosiale mediene det skjer. Når den undersøkende journalistikken ikke har fungert og journalister til og med har bidratt til dagens lav fett kostråd, da må grasrota selv ta tak i et reelt folkhelseproblem.

Hjertekirurg forteller om hva som egentlig gir hjerteinfarkt.

Hjertekirurgen Dwight Lundell snakker ut om hva som egentlig leder til hjerteinfarkter. Man kan lese den engelske versjonen her. Det er ikke kolesterolet som er det farlige, men de inflammansjonsprosesser i blodkarene som skader cellveggene. Kolesterol fastner på de blodkarene der skadene finns, og det leder til sykdommer. Det er med andre ord inflammasjonene vi må lære oss mer om og hva som leder til inflammasjonstilstand i kroppen. Du kan også velge å lese den svenska oversettelsen her.

"Skadorna och inflammationen i våra blodkärl orsakas av fettsnål kost som har rekommenderas i åratal av den konventionella läkarvården.

Vilka är de främsta orsakerna till kronisk inflammation? Det är helt enkelt ett övermått av enkla, högförädlade kolhydrater (socker, mjöl och alla de produkter som tillverkas av dem) och en hög konsumtion av omega-6 vegetabiliska oljor som soja-, majs- och solrosolja som finns i många förädlade livsmedel.

Föreställ dig att du upprepande gånger gnuggar en styv borste över mjukt skin tills det blir rött och nästan börja blöda. Gör detta flera gånger om dagen varje dag i fem år. Om du står ut med denna behandling skulle du få en blödning, ett svullet infekterat område som blev värre med varje upprepad skada. Detta är ett bra sätt att ge en bild av den inflammatoriska processen som kan pågå i din kropp just nu.

Oavsett var den inflammatoriska processen uppträder, externt eller internt, sker samma sak. Jag har kikat in tusentals och åter tusentals artärer. En sjuk artär ser ut som om någon tagit en borste och skurat flera gånger mot dess vägg. Flera gånger om dagen, varje dag, de livsmedel vi äter skapar små skador som leder till fler skador, som kroppen kontinuerligt och naturligt reagerar på med inflammation.

Medan vi njuter av den ljuvliga smaken av en söt vetebulle, reagerar våra kroppar med att larma som om en främmande inkräktare anlände och förklarade krig. Livsmedel laddade med socker och enkla kolhydrater, eller innehållande omega-6-oljor för lång hållbarhet, som har varit stöttepelaren i den amerikanska kosten i sex decennier. Dessa livsmedel har sakta förgiftat alla." (Hjertekirurg Dwight Lundell)

Det er alt fler leger som står frem og forteller om mat som fremkaller inflammasjonsprosesser i kroppen. Noen eksempler som vi kjenner til i Norge er blant annet legene Annika Dahlqvist, Andreas Eenfeldt og Sofie Hexeberg.
Her vil jeg også legge til Lundaprofessoren Charlotte Erlanson-Albertsson som forsker på hvordan mat påvirker vår helse. Hun mener at vår moderne raffinerte "søppelmat" leder til mange av våre moderne fysiske og psykiske sykdommer idag.
Når det oppstår en dramatisk økning av syke, og også nye sykdommer i et samfunn, da må vi tenke helhet.
Når jeg den første gangen leste om det bio-psyko-sosiale synsettet, da syntes jeg det var interessant. Når jeg sen oppdaget at den viktige behandlingsmodellen var kognitiv terapi og gradert trening, ble jeg skuffet. Hva er det for en helhetssyn der man fokuserer så mye på hvordan tanker og følelser påvirker kroppen, og ikke bryr seg om hvordan prosessen går omvendt. Har psyko-somatikken aldrig drukket noe med alkohol? Har de aldrig opplevd lavt blodsukker? Har de aldrig hatt infeksjoner eller opplevd myggbett?
Det blir samfunnsøkonomiskt dyrt å låse forskning og teorier til psykologiske forklaringer. Det er flott for alle de som får god hjelp av kognitiv terapi og gradert trening, og som med det får bedre livkvalitet eller  blir friske. Men de andre da?
Det er ikke noen bra vitenskaplig holdning. Man kan si at den sanne vitenskapsmannen eller kvinnen er agnostiker. Man er åpen for å lære seg nye ting og låser seg ikke til en forklaringsmodell.
Når helse Norge ser at kognitiv terapi ikke løser alle typer av sykdommer man ikke forstår, da tror jeg tiden er inne for å se mere på hvordan mat og ytre miljø påvirker vår helse.
For meg som er kronisk syk, har det vært meget viktig å lære meg mere om hva som svekker kroppen og hva som styrker den. Da tenker jeg ikke bare på tanker og føleser, men og hva som kommer inn gjennom munnen og hva jeg bruker på huden. Naturligvis er det også viktig med å være aktiv på den nivå som jeg klarer og å tilpasse meg til hva jeg tåler. Mindfullness er også viktig. Jeg går til legen og får hjelp med medisiner som demper symptomer slik at jeg får en bedre livskvalitet.
Jeg har ikke alltid kapasitet til å lage mat, og det er et dilemma. Likevel som bilen krever den rette bensinen og den rette motoroljen, så trenger vi også bra drivstoff. Det har ikke vært få ganger som jeg har tenkt at det skulle vært bra om det hadde kommet hit noen regelmessig som laget god og sund mat.
Mat påvirker oss på mange måter både fysiskt og psykiskt. Det her er kunnskaper som vi både behøver å få inn i helsevesenet og på politikernivå!

Jeg skal bare legge til at min blogg ikke er en medisinsk blogg, men mer en blogg som skal få leseren til å tenke i videre baner. Det er så lett å kjøre fast og da kommer vi ikke videre.

Hva gjør maten med oss?

Jeg leser et meget interessant innlegg av immunologen og forfatteren Sanna Ehdin . Hun skriver i sin blogg om rett eller feil mat og det økende antall sykedommer, slitenhet og dysfunksjoner (inkl. bokstavssykdommer) Diabetikere og personer med overvekt har eksplodert i antall de seneste årtiondene.
Ehdin mener at den nye industrimaten, den industriellt manipulerte maten som har en rekke med ukjente tilsatser.
Alt som vi spiser og drikker påvirker kroppen, svekker eller gir bedre energi. Mat er energi og er et resultat av hvordan den har dyrkets, høstets inn, transporterts, tillagets eller blitt prosesset, pakketerts, lagrets, tillrettets og blitt opphettet.
Det er best for kroppens funksjoner og energinivå når vi bruker naturlige råvarer, fordi da kan kroppen best igjenkjenne og bruke maten. Det blir vanskeligere for kroppen så fort vi tillsetter syntetiske tilsatser, kraftig opphetter maten, mekanisk og kjemiskt sønderdeler, kjemikaliskt ekstraherer og så videre. Det det det som vi kaller "junkfood". De syntetiske og kunstige substansene skaper dysfunksjon og forvirrer systemet i kroppen.
Det blir som å forandre programvaren litt her og litt der i en maskin, noe som leder til total forvirring og dysfunskjon.
Ehdin mener at de nye kjemikaliene er utviklet og tilført i maten ikke tar hensyn til kroppen, og funksjonen til kjemikaliene kun er til for at produktene en ønsket design.
Ehdin skriver så her: "Just nu pågår den största folkstudien någonsin på mängder av ovetande och ofrivilliga människor som äter denna kost. Denna mat gör oss verkligen trötta, skapar sjukdom och ger åldrande i förtid. För det kostar mycket energi och tillför för lite eller fel saker. Det hjälper inte att maten smakar bra eller har ”rätt” konsistensen, för den processade, syntetiska maten som ställer till oreda – desinformation – i våra stenålderskroppar."

Det gjør at hele organismen blir svekket og livet blir en kamp. Det gjør det lettere å velge naturlige råvarer, noe som best stemmer overens med våre kropper. Den naturlige maten gir oss et bedre allmentilstand og vi kjenner mer energi til kropp og sjel.
"Vilken mat bidrar mest till obalans? Här är en generell översikt – och effekten varierar givetvis mellan olika människor:
• Mat som ger inflammation (skräpmat) – dvs. ger svullnad, putmage, övervikt, trötthet, infektionskänslig, sämre minne, ledvärk, ömma muskler, sömnrubbningar, nedsatt livslust och sexlust m.m.
• Fettsnål mat ---> kort energi dvs. dålig uthållighet, trötthet, huvudvärk, PMS, psykisk instabilitet (nervig), splittrade tankar (stissig), över- eller undervikt sämre sömn, ökad risk cancer och metabolt syndrom etc.
• Kolhydratrik mat ---> ger samma effekt som den fettsnåla maten samt sämre munstatus, nedsatt sexlust och livslust (depression). Det ökar risken för insulinresistens och insulin är en tillväxtfaktor för cancer.
• Dåliga, processade fetter (industrifetter: härdade, transfetter, margarin) ---> infektionskänslighet, trötthet, allergier, huvudvärk, inflammation, risk för cancer och metabolt syndrom etc"

Det kommer frem mer og mer forskning om hvordan maten påvirker vår helse, men fremdeles får folk flest ikke høre så mye om det her i Norge. Da er det ikke rart at mange syke får høre at de skal ta seg sammen og å tenke positivt. Samtidlig spiser folk mer og mer "junk food" og antall sykmeldte og uføretrygdede øker. Det er ikke få ganger jeg har lurt på hvor mange med ME diagnosen som er syke på grunn av maten, og om den her industrimaten kan gi autoimmune sykdommer.

Charlotte Erlanson-Albertsson , professor i medisinsk og fysikalsk kjemi, Lunds Universitet i Sverige, mener at mat er signalsubstanser og informasjon til kroppen og at vår industrimat, "junk food", er grunnen til mange av våre psykiske og fysiske sykdommer vi har i vårt moderne samfunn. Det er mat som fremmer inflammasjoner i kroppen, og vi har mange inflammasjonssykdommer idag.

Hvis vi på riktig skal få inn et bio-psyko-sosialt synsett i Norsk helsevesen, må vi få inn det her perspektivet også, ved siden av bio-kjemisk forskning og stressforskning. Hvordan skal vi få inn et helhetsperspektiv hvis vi ikke gir rom for flere synsvinkler paralellt? Vi består av både ånd og materie.

Tarmflora.

Vi har mye å lære oss om hvordan maten påvirker vår helse, ikke minst i magen. På Sanna Ehdin sin hjemmeside kan man blant annet lese det her:
"I mag-tarmkanalen kan vi utsättas för farliga eller giftiga ämnen från en mindre hälsosam tarmflora med jästsvampar eller olika bakterier som klostridier och campylobakter. Dessa bakterier kan producera avfallsämnen som är retande för tarmväggen och som blir direkt giftiga för oss om de tas upp av blodet. Beroende på vilken typ av bakterier som bor i våra tarmar är de antingen till glädje eller skapar problem för oss.

Tyvärr ställer den moderna livsstilen till mycket problem för tarmen och därigenom vår hälsa. Överanvändningen av antibiotika i kombination med den kraftigt ökade konsumtionen av socker, godis, läsk, vitt bröd, pasta, pizza etcetera bäddar för överväxt av jästsvampar. Dessa producerar en mängd ämnen som belastar kroppen och gör att vi fungerar allt sämre. Följden blir en stressad kropp som lättare blir infekterad och som får allt sämre möjlighet att försvara sig mot de fria radikalernas verkan.
Så i sjukvårdens nit att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier glömdes de hälsosamma bakterierna bort. I stället för att vi mår bättre har det skapats ännu fler problem och sjukdomar än tidigare. Det är heller inte konstigt att vi har fått denna utveckling eftersom sjukvården länge envist har hävdat att det inte spelar någon roll vad vi äter. Nu har detta dock svängt om och medvetenheten ökar."

Helsevesenet har ennå ikke begynt å interessere seg nok for hvordan maten påvirker vår helse. Den svenske legen Andreas Eenfeldt forteller i boken "Matrevolusjonen" at legen får undervisning i næringslære i kun 2 uker på hele utdannelsen. Den innebærer at vi selv må følge med på hva som skjer i forskningsverdenen, hvis vi skal ta vare på vår helse.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medisinsk og fysiologisk kjemi, forteller om de skadelige effekter som junk food har på vår helse, men også om den mat som motvirker betennelser og styrker kroppen i sin bok "Maten som stärker din hälsa".
Mat som beskytter mot betennelse i tarmen kan være omega-3-fetter, probiotika og gurkmeja. Man tenker at skall fra blåbær er betennelsesdempende. Man trenger en variert diett som er rik på næringsstoffer, antioksidanter og vitaminer.
En betent tarm leder til næringsmangler, i følge Charlotte Erlanson-Albertsson. Valnøtter og sitrusfrukter, grønnsaker, olivolje eller rapsolje styrker også tarmfloraen.
For å beskytte tarmen for betennelse mener hun man skal unnvike raffinert sukker, margarin, snabbmat, melk, røtt kjøtt, og corn flakes.
Hos pasienter med betent tarm har man observert en minskning av Laktobaciller og av anaerobe bakterier, og en overvekst av andre dårligere bakterier.

Det her er en stor og spennende verden å lære seg mere om. Erlanson-Albertsson forteller om hvordan maten påvirker sykdommer som kreft, hjerte-kar sykdommer, leddsykdommer Alzheimers sykdom, og psoriasis. Hun mener at for eksempel psoriasis har et kronisk inflammatoriskt inslag. Det har diskuterts om fremmende emner har kommet inn i kroppen og startet en immune reaksjon. Orsakene kan være at kroppen ikke fullstendig kan bryte ned proteiner i kosten, at tarmen slipper gjennom mer enn den skal til resten av kroppen, matallergier, leveren ikke har evner nok til å bryte ned og uskadeliggjøre fremmende emner, mangel på gallsalter, høy alkohol konsumsjon, høy konsumsjon på animaliske fetter, mangel på A- og E- vitaminer, folsyre, Vitamin B 12, sink og selen. Stress er også en faktor.
Kostbehandlingen i samband med psoriasis skal være betennelsesdempende og man må prøve å oppdage og å unnvike mat som framkaller allergier.
En diett som er betennelsesdempende betoner bra fetter, dvs fiskefetter, nøtter, korn, olivenolje og rapsolje. Gurkemeja, avocado og ingefær er også blant de kryderier som er betennelsesdempende.
Erlanson-Albertsson skriver også om betennelsesprosesser i kroppen når hun forteller om hjerte-karsykdommer og Alzheimer.
Jo mere jeg leser om matens betydning for vår helse, desto mere ser jeg et behov for en folkeopplysning. Det snakkes mye om hvordan stress påvirker vår helse, men det er like viktigt å lære seg hvordan maten påvirker vår helse. Her tror jeg det finns mye å hente når det handler om livs kvalitet, og allmenntilstand. Hvis vi spiser feil, slik at vi får betennelsestilstander i kroppen, da orker vi mindre både fysiskt og psykiskt. Vi får da mindre fysisk og psykisk motstandskraft. Når livet slår til blir vi da ekstra sårbare.
Charlotte Erlanson-Albertsson forespråker middelhavskost, og er ikke for lav-karbo. De forskjellige retningene på kostrådgivning er forvirrende. Man får prøve seg frem tenker jeg, og å tenke selv. I fremtiden vet vi kanskje hvordan vår egen personlige diett sammen med fysisk aktivitet skal se ut, for å få optimal motstandskraft. Men det får ikke bare være en veg full med krav. Jeg tenker det er bedre å se vegen full av muligheter tross alt. Hvis man kan...