Det farlige sukkeret

Vitenskapsjournalist Ann Fernholm fortsetter å fokusere på det skadelige sukkeret. Det er viktig å bli mer bevisst hvordan det vi stopper i oss gjør med vår helse. Vi må stå i det her med åpne øyner for å gjøre gode valg i hverdagen.
Jo mer jeg lærer meg om hva sukker gjør med kropp og sjel, jo lettere er det velge en sukkerfri veg.

Det trengs penger til kost forskning. Legemiddelsindustrien skal være vinstdrivende og kommer ikke å satse på  forskning som kan resultere til at de ikke kan selge medisiner.

Det her sier Ann Fernholm på kurera.se:

"En som vill ta upp kampen mot sockret – och en gång för alla utreda vilken inverkan det har när det gäller uppkomsten av olika sjukdomar – är vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm.

 

Det är dags att vi börjar ta sockrets skadeverkningar på allvar, menar hon. Och ger samtidigt tips på hur vi på mest effektiva sätt kan minska – eller helt bli av med – vårt sötsug.

Vi svenskar blir mer hälsomedvetna – men skär ner särskilt mycket på sockret, det gör vi inte.

Hela 45 kilo får vi i oss per person och år. Men vad gör socker egentligen med våra kroppar – och varför är det så onyttigt för oss? Ann Fernholm har svar på tal.

– De nya teorier som växer fram handlar om att stora doser av sockerarten fruktos drar igång en farlig fettbildning i levern. Det vita sockret, sackaros, består av fruktos och glukos. Fruktos finns också i frukt, men i lägre doser, berättar hon.

Allt fler får fettlever

Hon fortsätter:

– När vi äter mycket vitt socker är det lätt att vi överkonsumerar fruktos. Det verkar i längden kunna leda till att levern blir förfettad. Enligt vissa rapporter från USA har i dag 1 av 10 ungdomar sannolikt fettlever. Tidigare drabbade fettlever nästan bara alkoholister.

Grogrund till många sjukdomar

Hennes bok “Ett sötare blod” handlar om hur ett högt blodsocker och en hög nivå insulin i blodet sannolikt driver flera av de sjukdomar som är kopplade till bukfetma: hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. Många forskare menar att en hög insulinnivå i blodet är en orsak till varför bukfetma ökar risken att drabbas av vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och tarmcancer. En del forskare menar även att Alzheimers sjukdom borde kallas för typ 3-diabetes eftersom hjärnan bland annat har blivit insulinresistent.

– En kost som sänker blodsockret kan utifrån ett rent teoretiskt biokemiskt perspektiv dämpa utvecklingen av dessa sjukdomar, men detta är aldrig undersökt med bra vetenskapliga metoder, säger Ann Fernholm.

Kräver högre kvalitet på kostforskningen

När Ann Fernholm, i sitt jobb som vetenskapsjournalist och författare, gör research har hon ofta granskat kostvetenskapen och hon säger sig ofta bli enormt frustrerad över bristen på bra kostforskning. Därför har hon nu varit med och grundat en fond för kostforskning: Kostfonden. Det är dags att en gång för alla utreda sockrets skadeverkningar, menar hon.

– Målet är en högre kvalitet på kostforskningen och att fler studier genomförs som kan komma patienter till nytta. Det är viktigt att utreda till exempel om en insulinsänkande kost kan hjälpa till att bromsa cancertillväxt.

– Det är dags att vi börjar ta den forskning som visar att sockret sannolikt skadar kroppen på allvar."

Tillsats i mat gör oss sjuka och feta.

Det ser ut til forskning på tarmflora åpner opp en ny verden for oss.
Her er en svensk artikkel kost og tarmflora:

"En mycket vanlig tillsats i livsmedel kan orsaka kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, med fetma och förhöjda blodsockernivåer som följd. Forskarna tror nu att fyndet kan förklara varför vi äter för mycket.

Miljoner människor världen över lider av kroniska tarminflammationer som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Sedan mitten av 1900-talet har antalet drabbade flerfaldigats. Även metabolt syndrom, som karakteriseras av fetma och förhöjda blodsockernivåer, har blivit vanligare.

– Det har skett en dramatisk ökning av dessa sjukdomar, trots att våra gener är desamma. Det tyder på att orsaken finns i miljön, säger Benoit Chassaing vid Georgia State University i USA.

Han och kollegan Andrew Gewirtz har nu i en serie djurförsök sett att emulgeringsmedel kan orsaka inflammationer i tarmen. Emulgeringsmedel används i nästan all färdigmat och i många andra livsmedel för att ge maten rätt konsistens.

Forskningen, som presenteras i Nature, visar att tillsatserna förändrar bakteriefloran så att tarmen lättare inflammeras.

Olika möss

I försöken matades olika sorters möss med de två vanligaste konsistensgivarna i motsvarande mängder som vi människor får i oss.

Möss med modifierat immunförsvar drabbades av kronisk tarminflammation. Djur med normalt immunförsvar fick en mildare inflammation i kombination med metaboliskt syndrom – de åt betydligt mer, fick förhöjda blodsockernivåer och blev feta.

Men sterila möss, utan några bakterier alls, var helt opåverkade.

Det visade sig att sammansättningen av bakterierna i djurens tarmar förändrades på så sätt att bakterierna kunde tränga djupare ner i tarmens slemhinna och orsaka inflammation.

– Det här är helt klart spännande och viktig forskning. Även om det är svårt att dra några säkra slutsatser, så kan man ifrågasätta om vi verkligen behöver alla de tillsatser som livsmedelsindustrin använder, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet."

Kjemikalie coctail tomater.

Det kommer da og da artikler i mediene av økologisk og ikke-økologisk mat, og om det er forskjeller i næringsinnhold. Myndighetene snakker om at vi ikke har kunnskaper om den coctaileffekt som kommer av at vi har så mye kjemiske stoffer omkring oss.
Vi burde snakke mere om bønder, og de som arbeider med matproduksjon og innhøstning, og den arbeidsmiljø de må leve med.
Vi burde også snakke om hva som skjer med grunnvannet og andre områder i naturen etter alle kjemiske stoffer som blitt håndtert i matproduksjonen.
Og hvordan er det å arbeide med bomullsproduksjon?

På Facebook fikk jeg se det her bildet:

Tema var barn som født med deformerte kropper etter at deres mødrer arbeidet med å plukke tomater,
der tomatplantene var sprøytet med kjemikalier, pesticider. Gutten på bildet, lille Carlos ble født uten armer og bein.
Bildet og artikkelen kan du finne her.

Et sitat fra artikkelen The ecologist:

"The 'Immokalee babies' were born with severe deformities after their mothers were each exposed to pesticides whilst harvesting tomatoes. Barry Estabrook reports on the case that shocked the US

Tower Cabins is a labour camp consisting of about thirty drab wooden shacks and a few deteriorating trailers crammed together behind an unpainted wooden fence just south of Immokalee, a city in the heart of southwest Florida’s tomato-growing region.

The community of poor migrant labourers is dreary at the best of times, but just before Christmas a few years ago, there were reasons for joy. Three women, all neighbours, were expecting children within seven weeks of each other. But in the lives of tomato workers, there is a fine line between hope and tragedy.
READ OUR SPECIAL INVESTIGATION INTO THE 'TOMATO SLAVES' SUPPLYING UK CROP
The first baby, the son of twenty-year-old Abraham Candelario and his nineteen-year-old wife, Francisca Herrera, arrived on December 17. They named the child Carlos. Carlitos, as they called him, was born with an extremely rare condition called tetra-amelia syndrome, which left him with neither arms nor legs.

About six weeks later, a few cabins away, Jesus Navarrete was born to Sostenes Maceda. Jesus had Pierre Robin Sequence, a deformity of the lower jaw. As a result, his tongue was in constant danger of falling back into his throat, putting him at risk of choking to death. The baby had to be fed through a plastic tube.

Two days after Jesus was born, Maria Meza gave birth to Jorge. He had one ear, no nose, a cleft palate, one kidney, no anus, and no visible sexual organs. A couple hours later, following a detailed examination, the doctors determined that Jorge was in fact a girl. Her parents renamed her Violeta. Her birth defects were so severe that she survived for only three days.

In addition to living within one hundred yards of each other, Herrera, Maceda, and Meza had one other thing in common. They all worked for the same company, Ag-Mart Produce, Inc., and in the same vast tomato field. Consumers know Ag-Mart mainly through its trademarked UglyRipe heirloom-style tomatoes and Santa Sweets grape tomatoes, sold in plastic clamshell containers adorned with three smiling, dancing tomato characters named Tom, Matt, and Otto. 'Kids love to snack on this nutritious treat,' says the company’s advertising.

From the rows of tomatoes where the women were working during the time they became pregnant, the view was not so cheery. A sign at the entry warned that the field had been sprayed by no fewer than thirty-one different chemicals during the growing season. Many of them were rated 'highly toxic,' and at least three, the herbicide metribuzin, the fungicide mancozeb, and the insecticide avermectin, are known to be 'developmental and reproductive toxins,' according to Pesticide Action Network. They are teratogenic, meaning they can cause birth defects."

Er det noen som kunne tenke seg å spise de tomater dyrket på de felt der mødrene arbeidet? Eller servere det til sine barn?

Jeg ser i matbutikkene at de selger mer og mer økologiske produkter. Fler prøver å spise økologisk mat enn tidligere. Journalister interesserer seg mer og mer for matkvalitet, og det skal vi være glade for.
Snakket med en tysk mann som bor i Tyrkia, og han sa at myndigheten anbefaler folk å skylle frukt og grønnsaker for å skylle vekk eventuelle kjemikalier. De har regler for hvor mye kjemikalier de får bruke, men de har ikke muligheter til å kontrollere alle.

Jeg synes det er gode råd for meg også, eller hva sier dere?

Bytt til eko.

 

Det er tid for å tenke over hvordan alt henger sammen.

Noen gjør det allerede, andre behøver å komme etter.

Hvorfor forsvinner biene?

Marla Spivak tar opp et alvorlig tema om hvorfor biene dør og hvorfor. Den her forelesningen er saklig og informativ, og det er et tema som virkelig berør en. Den industrielle matproduksjonen har et pris både for dyr, natur og oss selv, og derfor trenger vi å ta oss tid til å reflektere kring hvordan vi kan gå videre med konstruktive løsninger. Spivak har sine tanker om det.

Nå er det god mat som er i fokus!

 Det forskes mye om hvordan vi kan spise oss friske. Det finns store helsegevinster å engasjere seg for mat som passer til den enkelte. Sveriges største helseblogg www.kostdoktorn.se viser på at det finns et stort interesse og behov for hvordan vi kan spise for å må så bra som mulig.

Professor Charlotte Erlanson-Albertsson har flere ganger fortalt på svensk tv4, "Efter Tio", om forskning på hvordan mat påvirker vår helse. Hun sier at mat er informasjon og signalsubstanser til hjernen. Mye av vår moderne raffinerte mat som vi har i dag er årsak til mange av våre sykdommer som vi har i dag, både fysiske og psykiske. De raske karbohydratene for eksempel gir betennelser i kroppen, og tarmen blir inflammert. Den forskning som hun forteller om ønsker jeg å vite mere om, fordi jeg føler selv på kroppen hvor stor forskjell det er å spise det ene eller det andre.

 

Jeg har kjøpt Fedon Lindbergs bok "Naturlig slank - Gå trygt ned i vekt med balansert lavkarbo" Det her er den beste kokbok jeg har hatt på lenge. Her er mange gode oppskrifter på middager som er lette å lage. Selv om jeg ikke er helt på topp, kan jeg lage middag, så lenge jeg har ingrediensene hjemme. En god dag kan jeg gå de 100 metene til Rimi, og noen timer senere lage middag. Det her er Simple Living for meg. Hver uke har jeg kjøttfrie dager og da blir det linsesuppe, kikertkarry eller liknende. Kikerter og linser er billig mat som metter godt. Jeg lager alle middager slik at det er nok i 2 dager, og på den måten blir det energiøkonomisering for meg. Det er viktig fordi jeg må forvalte min energi slik at jeg kan fortsette å lage sunn mat. Maten er vår drivstoff og viktig for allmenntilstanden. Fedon Lindberg skriver i kokboken om at vi alle har unik biokjemi. Derfor er det viktig å lytte på kroppen og å prøve seg frem og finne ut hva som fungerer best for en selv. Hva gir bedre energi, utholdenhet, bedre velvære, bedre motstand mot infeksjoner, lavere vekt og et bedre blodtrykk.

I dag laget jeg kikertkarry, som dere kan se på bildet her. Den var lett å lage selv om jeg har litt hodepine i dag. Veldig god, og påminner litt om indisk mat.

 

Det skal være godt å leve, og med mat som det her kan man nyte med god samvittighet. Det her er å være snill mot kroppen sin!

 

 

Fedon skriver i boken:

"Mye tyder på at feil type fett eller for lite fett, dårlig fordeling av proteiner, mange høyglykemiske karbohydrater og for lite fibrer, vitaminer, mineraler og andre antioksidanter (dvs vårt typiske vestlige kosthold) kan være hovedårsaken til de fleste av våre moderne sykdommer. Eksempler på slike sykdommer er diabetes, overvekt, høyt blodtrykk, hjertesykdom, astma og allergier, uklare tilstander som fibromyalgi og kronisk utmattelsessyndrom, leddgikt og andre bindevevssykdommer, mange krefttyper og ufrivillig barnløshet hos kvinner."

Jeg vet ikke hva som er riktig av det her, men det jeg vet er at det skader ikke å spise sunn mat som er tilpasset min kropp.
For litt over 10 år siden lurte jeg på min trøtthet og lyttet på kroppen for å få vegledning hva som var feil. Det skjedde flere ganger at jeg lurte på om det kunne ha med maten å gjøre. Når jeg hørte Fedon Lindberg snakke på tv om naturlig slank, blodsukker og at ikke alle tålte poteter og hvitt brød, da fikk jeg en aha opplevelse. Det her traff meg! Det var en logisk forklaring som stemte bra med mine undringer. Jeg prøvde att og frem på mere karbo og mindre karbo og det var en tydelig forskjell både på energi og på symptomer. Det tok noen år til jeg tok det store steget og kuttet ut sukker og hvitt mel. Vekk med pasta, pai, kaker, godterier, is, brus med mere. Til min forbauselse gikk kroppstemperaturen ned en hel grad! Alle tarmgasser forsvant (ok ble normale), vondt i ledd, hetetoktene forsvant(savner dem ikke) og så videre.  Nå løste det ikke alt, men det gir inspirasjon til å fortsette bare jeg her krefter nok til å lage mat. Det var ikke noen selvfølge det siste året før jekselen sprakk mitt av. Ble dårligere og dårligere og det var ikke noe annet å gjøre enn å bare følge med. Kronisk periodontitt er noen skumle greier når det har fått utvikles lenge. Så lenge det ikke gir utslag på bio-markører kan legen ikke gjøre noe.
Nå er det nye muligheter som gjelder! God mat i lange rekker!



 

 

Hjertekirurg forteller om hva som egentlig gir hjerteinfarkt.

Hjertekirurgen Dwight Lundell snakker ut om hva som egentlig leder til hjerteinfarkter. Man kan lese den engelske versjonen her. Det er ikke kolesterolet som er det farlige, men de inflammansjonsprosesser i blodkarene som skader cellveggene. Kolesterol fastner på de blodkarene der skadene finns, og det leder til sykdommer. Det er med andre ord inflammasjonene vi må lære oss mer om og hva som leder til inflammasjonstilstand i kroppen. Du kan også velge å lese den svenska oversettelsen her.

"Skadorna och inflammationen i våra blodkärl orsakas av fettsnål kost som har rekommenderas i åratal av den konventionella läkarvården.

Vilka är de främsta orsakerna till kronisk inflammation? Det är helt enkelt ett övermått av enkla, högförädlade kolhydrater (socker, mjöl och alla de produkter som tillverkas av dem) och en hög konsumtion av omega-6 vegetabiliska oljor som soja-, majs- och solrosolja som finns i många förädlade livsmedel.

Föreställ dig att du upprepande gånger gnuggar en styv borste över mjukt skin tills det blir rött och nästan börja blöda. Gör detta flera gånger om dagen varje dag i fem år. Om du står ut med denna behandling skulle du få en blödning, ett svullet infekterat område som blev värre med varje upprepad skada. Detta är ett bra sätt att ge en bild av den inflammatoriska processen som kan pågå i din kropp just nu.

Oavsett var den inflammatoriska processen uppträder, externt eller internt, sker samma sak. Jag har kikat in tusentals och åter tusentals artärer. En sjuk artär ser ut som om någon tagit en borste och skurat flera gånger mot dess vägg. Flera gånger om dagen, varje dag, de livsmedel vi äter skapar små skador som leder till fler skador, som kroppen kontinuerligt och naturligt reagerar på med inflammation.

Medan vi njuter av den ljuvliga smaken av en söt vetebulle, reagerar våra kroppar med att larma som om en främmande inkräktare anlände och förklarade krig. Livsmedel laddade med socker och enkla kolhydrater, eller innehållande omega-6-oljor för lång hållbarhet, som har varit stöttepelaren i den amerikanska kosten i sex decennier. Dessa livsmedel har sakta förgiftat alla." (Hjertekirurg Dwight Lundell)

Det er alt fler leger som står frem og forteller om mat som fremkaller inflammasjonsprosesser i kroppen. Noen eksempler som vi kjenner til i Norge er blant annet legene Annika Dahlqvist, Andreas Eenfeldt og Sofie Hexeberg.
Her vil jeg også legge til Lundaprofessoren Charlotte Erlanson-Albertsson som forsker på hvordan mat påvirker vår helse. Hun mener at vår moderne raffinerte "søppelmat" leder til mange av våre moderne fysiske og psykiske sykdommer idag.
Når det oppstår en dramatisk økning av syke, og også nye sykdommer i et samfunn, da må vi tenke helhet.
Når jeg den første gangen leste om det bio-psyko-sosiale synsettet, da syntes jeg det var interessant. Når jeg sen oppdaget at den viktige behandlingsmodellen var kognitiv terapi og gradert trening, ble jeg skuffet. Hva er det for en helhetssyn der man fokuserer så mye på hvordan tanker og følelser påvirker kroppen, og ikke bryr seg om hvordan prosessen går omvendt. Har psyko-somatikken aldrig drukket noe med alkohol? Har de aldrig opplevd lavt blodsukker? Har de aldrig hatt infeksjoner eller opplevd myggbett?
Det blir samfunnsøkonomiskt dyrt å låse forskning og teorier til psykologiske forklaringer. Det er flott for alle de som får god hjelp av kognitiv terapi og gradert trening, og som med det får bedre livkvalitet eller  blir friske. Men de andre da?
Det er ikke noen bra vitenskaplig holdning. Man kan si at den sanne vitenskapsmannen eller kvinnen er agnostiker. Man er åpen for å lære seg nye ting og låser seg ikke til en forklaringsmodell.
Når helse Norge ser at kognitiv terapi ikke løser alle typer av sykdommer man ikke forstår, da tror jeg tiden er inne for å se mere på hvordan mat og ytre miljø påvirker vår helse.
For meg som er kronisk syk, har det vært meget viktig å lære meg mere om hva som svekker kroppen og hva som styrker den. Da tenker jeg ikke bare på tanker og føleser, men og hva som kommer inn gjennom munnen og hva jeg bruker på huden. Naturligvis er det også viktig med å være aktiv på den nivå som jeg klarer og å tilpasse meg til hva jeg tåler. Mindfullness er også viktig. Jeg går til legen og får hjelp med medisiner som demper symptomer slik at jeg får en bedre livskvalitet.
Jeg har ikke alltid kapasitet til å lage mat, og det er et dilemma. Likevel som bilen krever den rette bensinen og den rette motoroljen, så trenger vi også bra drivstoff. Det har ikke vært få ganger som jeg har tenkt at det skulle vært bra om det hadde kommet hit noen regelmessig som laget god og sund mat.
Mat påvirker oss på mange måter både fysiskt og psykiskt. Det her er kunnskaper som vi både behøver å få inn i helsevesenet og på politikernivå!

Jeg skal bare legge til at min blogg ikke er en medisinsk blogg, men mer en blogg som skal få leseren til å tenke i videre baner. Det er så lett å kjøre fast og da kommer vi ikke videre.

Hurra for rakryggede journalister.

Vi andre trenger å interessere oss for hva vi stopper i oss.
Når det er mye penger og vinstinteresse i en bransj så får vi se opp.

Jeg leste en debattartikkel i DN og det var en interessant lesning. To forfattere, Mats-Eric Nilsson og Henrik Ennart, har skrevet en bok som heter "Døden i grytan".

De mener at det er tid å beskrive innehold og næring i maten på skoler, sykehus og i eldreomsorgen. Vi vet veldig lite om hva vi får servert på tallerkenen. Hva er det egentlig vi får servert på sykehus og i eldreomsorgen?

Når maten holdes varmt, varmes opp igjen og varmes i mikroovn, så smaker det ikke så bra, men hvordan er det med næringsverdiet? Derfor trenger vi nå en næringsdeklarasjon, skriver de.

"Nylagad mat får det att vattnas i munnen och skapar dofter och synintryck som hjälper kroppens enzymer att effektivt ta upp matens näring. Eftersom bakterietillväxten blir så kortvarig mellan tillagning och måltid är den vanligtvis säker att äta. Dessutom innehåller den mer vitaminer och hälsosamma växtkemikalier än den förproducerade maten, och resterna kan tas tillvara som förr i tiden i stället för att som i dag dömas ut som hälsofarligt riskavfall som endast duger till biogas."

"Av manualen framgår också att tekniken lämpar sig dåligt för enkelomättat och fleromättat fett, som riskerar att härskna. Medan rader av näringsforskare över hela världen efterlyser mer omega-3-fett i maten för att minska risken för hjärtsjukdomar och kanske även hyperaktivitet och demens, inför alltså Sverige på bred front tillagningsmetoder som lämpar sig dåligt för att hantera mat med dessa hälsosamma fettsyror.

Övergången till alltmer centralproducerad storköksmat har gynnat framväxten av stora internationella cateringföretag. Och den ständigt pågående kostnadsjakten tvingar deras underleverantörer att satsa på stora volymer av ett fåtal särskilt snabbväxande råvaror. Dessa lagras, transporteras och processas sedan i många led innan de hamnar i färdigmatsfabriken, som måste använda sig av ett brett sortiment av tillsatser för att slutprodukterna i någon mån ska kunna efterlikna traditionella maträtter."


http://www.dn.se/debatt/fabriksmaten-ett-hot-mot-skolelevers-och-aldres-halsa-1.1150822


Vi trenger å interessere oss mer for maten vår, hvis vi skal holde oss friske.
Det lumske med næringsmangel er at vi ikke kjenner det med en gang. Det er en stille process i kroppen som pågår over tid. Dessverre.

Hadde vi merkt næringsmangel på kroppen raskere hadde det raskt blitt et ramaskrik. Og da hadde vi fått løst problemet tidligere. Nå får vi selv engasjere oss og ta rede på mere om hva vi spiser. Det kostrådgiverne er enige om er at vi skal lage maten med gode råvarer fre grunnen.

For min egen del har jeg vel aldrig vært så interessert av maten som nå, når man leser så mye elende om kosten, maten og vår helse.